Vår höjdpunkt i april

I mitten av april åkte vi till Haslital med husbilen. Ängarna blommade redan och natten var kall och klar. Vi gav oss av strax före 05.30. Två andra turskidåkare hade redan hunnit före oss ut så vi kunde följa i deras skidspår. Förhållandena var fantastiska redan från start. Från ögonblicket vi klev ut på glaciären var solen vår följeslagare och värmen var precis lagom. De nysnöklädda glaciärerna samt storheten och lugnet var hisnande. Strax före den sista branta backen innan toppen kom vi ifatt de två som hade börjat före oss. Det var en bergsguide med en gäst. Bergsguiden kände igen oss, vi hade redan träffat honom i mars i Tuoi-stugan när vi turade upp på Piz Buin. Häftigt hur liten världen är i bergen!

Men lyckligtvis hade Cristina redan studerat uppstigningen till toppen på vägen till sadeln och planerat en rutt. Spårningen var väldigt cool. När vi såg att de två bergsguiderna och deras gäster följde i vårt spår gav det Cristina självförtroende. Väl på toppen hade vi en otroligt vacker utsikt. Vi gratulerade alla varandra och vi sex njöt av lugnet och utsikten på toppen av Wetterhorn 3692 m över havet.
Nedstigningen från toppen lyckades vi med utan problem och den var helt fantastisk. Pudersnö och ospårade backar. Solsken, ingen vind och för en gångs skull inga kalla fingrar! Tillbaka vid husbilen invigde vi vår takterrass. Att kunna njuta av en kopp kaffe under den imponerande fjällbakgrunden på vår takterrass var en perfekt avslutning på dagen!

När vi skriver den här bloggen är vi tillbaka hos våra föräldrar. Vi tvättar, packar om och planerar hur vår resa ska fortsätta. På grund av Covid-19 kan vi för närvarande inte ta oss ut genom Tyskland och mot Skandinavien. Vi reser förmodligen först till Spanien och Portugal. Dit är turister för närvarande välkomna. Vi hoppas verkligen att situationen i Europa kommer att bli lugnare de närmaste veckorna och att vi kommer att kunna resa till Skandinavien från och med juni.